En tung dag jag helst vill radera.

Kom hem 7 imorse, däckade och sov till klockan 1. Åt frukost och gjorde mig i ordning med den vattenfasta mascaran i högsta hugg. For och hämtade upp tjejerna och sedan bar det av mot flygplatsen. Det var en grymt jobbig och tung resa. Jag som körde fick verkligen fokusera på att inte börja gråta. Vi klippte av en lock var från Giadas burr och den hänger nu hära på mitt nattduksbord. Vi drog in hennes tre väskor och skulle checka in, övervikt var bara förnamnet! Herregud, efter några tårar och förklaring varför hon hade så mycket packning fick hon skicka med sina tre väskor med övervikt gratis.
Vi sade hejdå och kramades länge. Sedan gick hon, utan att titta bakåt.
Och där stod vi; 5 gråtande tjejer och bara stirrade efter henne.
Sen tittade vi på varandra och började gråta ännu mera, kramades lite och sen gick vi mot bilen.
Vi försökte skratta och skämta för ingen orkade gråta mera.
Det kommer bli tomt utan henne, för tomt. Jag har haft en klump i magen hela dagen, det ska ju vara vi 6. De tre brunetterna och de tre ljushåriga.

Livet går vidare, men det är ju inte lika kul utan henne. Nu är jag ensammen med de tysktalande brudarna.

J.